4 från Tammerfors

Se utställningen i 3D

Teija-Tuulia Ahola – Måleri, vars landskap och interiörer skimrar av alkemisk omgestaltning.
Teija-Tuulia Ahola CV
Tomas Byström – Komplexa, mångbottnade målningar som inbjuder till att titta å titta å…titta!
Tomas Byström CV
Tuula Lehtinen – Mästare av postmålerisk abstraktion genomsyrad av hyperrealistiska referenser.
Tuula Lehtinen CV
Charles Sandison – Skotsk magiker av digital kod och försvinnande ljus.
Charles Sandison CV

Text om utställningen av Maggan Ek

(finns också som PDF här)
Välkommen till bords
….till det doftande och inbjudande bord där fyra konstnärer stämt träff. Ett bordssamtal som vi är inbjudna till. En sådan sammankomst beskrivs som informell, i en lugn miljö och ofta vid ett bord.
Här får vi uppleva hur samtalen och tankarna materialiserar sig i konst. Varje konstnär för med sig något till bordet. I början är det ett tabula rasa – rent som ett oskrivet livsblad i väntan på att fyllas.

I Charles Sandisons verk Tabula Rasa lägger han upp böcker på bordet. Genast tar sig orden ut – de starka orden som är kärlek, längtan, lögnen, tilliten, rädslan och många många fler, gör oss till de människor vi är. Orden rinner ut, svämmar över ut i rännilar kors och tvärs.
Som ett överfyllt glas vin som skulle kunna vara våra drömmar och förhoppningar.

Blicken tar sig sedan upp och ut till den skimrande världen som omger oss i Teija-Tuulia Aholas landskap. Här skymtar horisonten endast fläckvis mellan stammar, grenar och gräs. Ett soldis av guld som reflekteras i vatten, strålar som lyser upp rummet och blir till en längtan – till ett minne. En nyans av mystik, det som döljs bakom en vacker japansk skärm.
Samtalet vid bordet böljar fram och åter. Som lyssnare och betraktare får vi vandra mellan insikter, visioner och infall. Det är vackert, eftertänksamt och ibland nära, riktigt nära.

I Tomas Byströms närstudie av vardagen och tryggheten är vi nära. En bild av bordsduken, dess varp och tråd. En växt utanför dörren, skuggan av trädgårdsstolen där morgonkaffet avnjuts. Eller de torkade äppelringarna som får sommaren att gästa vintern. Vi behöver dessa välkända ting som ett skyddande skal när vi skall ut och ge oss i kast med de stora sammanhangen – en Arkimedisk punkt -”Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden”. Så sa Arkimedes på 200-talet f.Kr och det låter som en evig sanning.

Och då kommer vi till desserten som utgörs av skönheten. Den svidande vackra skönheten i tingen, blommorna, frukterna. Tuula Lehtinen ger oss det stilla livet. Kristallklara sublima blomblad som sakta faller på glasklara bär. I några bilder låter hon strängar av färg flöda samman i en färgkaskad som bryts och blir konkret. En märkligt dekonstruerad bild som mynnar ut i ett egensinnigt stilleben.

Ett stilleben betyder stilla liv och har varit en viktig del av bildkonsten genom historien. Frukter och föremål i estetiska kompositioner. Den symboliska innebörden är ofta livets förgänglighet och kan ibland innehålla vanitas motiv i betydelsen livets förgänglighet, det vackra som skall förgås. Kanske gör vemodets dova klang att skönheten blomstrar extra skört och vackert.

Memento mori – tänk på döden, på att du är dödlig. Därför:
Håll fast vid livet, smaka och dofta. Låt dig uppslukas och sjunka in i det vackra och härliga som detta festbord bjuder in till!
av Maggan Ek

4 personer, 2 äkta par. De har beslutat att ta sitt metaforiska bord ut på resa. En mobil fest av osammanhängande men komplementära konstnärligs visioner. Denna utställning för samman Sandisons skimrande datakod baserade videoprojektioner, Aholas alkemiska landskap och interiörer som tycks pulsera av gömda energier, Byströms intrikata målningar i lager på lager som inbjuder betraktaren att se igen och igen och Lehtinens post-måleristiska hyperrealistiska historiska abstraktioner i olja som suddar ut gränsen mellan minne och fantasi.
Det som förenar dem är inte medium eller budskap utan en delad beslutsamhet att gå över gränserna av vad som förväntas, att forma nya stigar inom sina valda områden. När deras praktik har skiljt sig åt, förflyttat sig isär från varandra och från huvudfåran, har deras vänskap förblivit orubblig. Verkligen, det är denna vänskap som har gett dem friheten och styrkan att vara så olika – och speciella – som konstnärer kan vara.

Denna utställning inbjuder dig, besökaren, till bords, för att lyssna till ett samtal som har spänt över decennier, kontinenter och ämnen. Det är en inbjudan att i all korthet dela deras värld – en värld där konst och liv är oupplösligt sammanflätade, där olikheten hyllas och där vänskapens band är lika betydelsefull som konsten själv.

Bildgalleri